Okej, nu kommer vi till det nya systemet på allvar! De tidsinställda inläggen där jag ska få skriva och dela med mig utav mina nya erfarenheter, härlig känsla kan jag säga 🙂 men nu ska vi komma till inlägges syfte, nämligen ryttarens inverkan på hästen.

Vi ska ju vara den som leder våra hästar till att jobba med rätt glädje och förståelse, från arbetets början till slut, right? Men då måste vi ta på oss ett ansvar som individer att lyssna till hästen och förstå om den har en dålig dag! Man måste vara lugn och (som jag har sagt tusen gånger) ge den tid att förstå övningen, och kanske tänka en sista gång ”Gör jag rätt?”. För det är ju faktiskt våran partner som arbeta under oss och vi ska ge den arbetsuppgifter, som gör den bättre, eller hur? Men jag har lärt mig ifrån helgen att bli mer stilla (stadig) i sitsen och att inte störa hästens rörelsemönster. För då slösar man bort på hästens energi och ens egen!

Man ger även hästen en bättre inverkan och trygghet om man har en stabilare hand och ett bett som de känner sig trygga på, och kan även lägga till miljön i trygghetsfliken! Varför jag tar upp det här med handen är att jag har sett då många hästar gå fram och tillbaka med huvudet, och ryttare som sliter och drar för att individen inte lyssnar. Det om något är inte ok! Men jag kan erkänna att ibland går även mina händer fram och tillbaka, men aldrig soppas långt att jag bestraffar igenom ett. No,no,no and no!

Vad jag försöker att förklara (vilket jag är skit dålig på) är att man måste känna sin partner utan till och även ha en stabilare sits som inte ”slösar” på hästens energi och kraft. Man måste acceptera om den har en dålig dag och hitta på något annat, eller bara mysa med den. För det är ju våran bästa kompis, och den förtjänar ju den respekt och kärlek ifrån oss, eller hur?

image

735093_500353083345697_1245471260_n

Det här var det första tema lagda inlägget, som verkligen har berört mig i många år! Men jag hoppas att det var något bra som kom fram i den här texten. Nu är det bara ett kvar 🙂