När man klickar in sina inloggnings uppgifter och sedan möts utav blogginlägg, kommentarer och en fin satestik redan nu finner man faktiskt glädje. Det finns inget bättre, man mår faktiskt bra! 

Jag mår bra för att jag har en ”frizon” en zon där jag kan öppna mig och verkligen få tala till slutet utav meningen, inga tillägg. Mer you are the boss. Känns grymt. Men jag mår också bra för att jag kan vissa, inte igenom mina tokiga hästbilder med filter eller min galnaste sida samt försök till att ta selfis. Utan mer att jag kan nå ut till personer igenom en text med äkta vara!

Där har vi allt, finns inga rosa mol utan en ärlig sanning mellan varje mening, varje ord och bild. 

Okey, jag blir stolt över mig själv för vad jag kan återkomma med just mina bara händer och springande tankar i huvudet som exploderar. Men det är sån jag är och kriviteten finns, och har alltid funnits! 

  

Jag har följt din blogg ett tag nu Linnéa. Jag kommenterar inte så ofta, men jag läser allt du skriver. Jag klickar in flera gånger varje dag för att se om det kommit några nya spännande inlägg från dig. Jag blir så imponerad över ditt sätt att skriva och få ut dina tankar i ord. Det känns som om det är ett bra forum för dig, för du hinner tänka efter vad du vill säga och du blir aldrig avbruten innan du hunnit klart. En bonus är också att jag dessutom har lärt mig tokmycket om hästvärlden, som jag egentligen inte alls har något intresse för annars. Vi känner ju varandra IRL också men när jag mötte din blogg så märkte jag en helt annan tjej bakom tangenterna. En tjej full av insikt, kompetens och med mod att våga stå för sina egna åsikter. Att bara vara tonåring kan vara nog så påfrestande, been there – done that. Att inte behöva välja tillhörighet bland gäng i skolan till exempel. Inte för att man nödvändigtvis inte passar in någonstans, utan för att man helt enkelt inte vill placera sig i ett fack. Men jag har goda nyheter till dig: Man BEHÖVER INTE göra som alla andra. Det går utmärkt att flyta lite emellan och passa på att flika in sig själv för stunden där det känns bra. Det är inte människor som gör precis som alla andra som märks i den stora världen där ute. Och tänk va – det har inte hänt att jag träffat på någon i det ”coola” gänget i skolan som verkligen har lyckats med sitt vuxenliv 25 år senare. Inte för att jag träffar dem så ofta överhuvudtaget, men du fattar säkert min poäng… Den du väljer att vara som person idag sätter standarden för den person du växer upp till som vuxen. Redan nu formar du ditt framtida liv – och Linnéa, du gör det RIKTIGT bra! Ibland är världen orättvis förstås. Speciellt jobbigt blir det när det är riktigt nära. Mitt tips är att du tar upp frågan hemma och berättar hur du känner. Chansen finns ju att vederbörande inte tänker, menar eller har förstått hur det uppfattas. Och du är såklart alltid välkommen hit om du skulle vilja hälsa på någon dag. Du är bäst! Kram på dig du framtida författare!

Det känns så (om ni ursäktar mig) jävla bra att ha en stående släkting bakom sig som verkligen tror på en. Det vissar jag stolt upp och allt varje person skriver till mig betyder mycket, spelar faktiskt ingen roll om det är en kompis, syrra, pojkvän eller bara familjen. Allt betyder verkligen mer en guld och förtjänas att vissas upp! 

Anna du sätter verkligen allt på rätt plats, finns inget roligare att få läsa dina fina, om inte annat kloka kommentarer. Tack, och krama om din familj ifrån mig. 

  

Fy vad jobbigt. Du ÄR duktig, glöm inte det!

Jag öppnade upp mig igår, inlägget blev la hyfsat ok. Men det var bara ett inlägg som behövdes komma ut och jag blir glad utav det som ni läsare kommenterar! Ni anar verkligen inte vilken glädje det är och vilken kick jag får att börja skriva. Va fasiken, hade det inte varit för er så hade det inte funnits samma motivation att driva detta framåt. Faktiskt så är det sjukt sant! 

Tack Juli! Jag inspereras så sjukt mycket utav just dina mål med din underbara fjording. Och vet att ni kommer att gå grymt långt. Tack för din stöttning, och du? Du är GRYM TJEJEN! Nerver former that 🙂 

   

Det finns inte så mycket mer att säga eller att skriva. Jag ska nu faktiskt fortsätta att skriva ett inlägg om hur dagen har varit till imorgon då klockan blev sjukt sent och jag tror inte att man orkar läsa ett sånt här långt inlägg. Så ni får veta vad som hände idag, imorgon istället.  

Nu time for some hard work!